Duszejko – pensionerad ingenjör, numera engelsklärare på deltid, astrolog och djurrättskämpe – bor med sina två hundar, eller ”döttrar” som hon kallar dem, i ett litet hus i skogen på den polska landsbygden, nära tjeckiska gränsen.

Strax efter att hennes älskade hundar försvinner under mystiska omständigheter, börjar man hitta byns jägare döda en efter en. Den gemensamma nämnaren för morden är djurspår runt kropparna, och Duszejko är övertygad om att det är naturen som har bestämt sig för att slå tillbaka, och göra jägarna till byten. Men hon får lite gehör i ett machosamhälle där tjuvjägare hålls om ryggen av både polisen och kyrkan, och där man inte bryr sig nämnvärt om vare sig kvinnor eller djur.

Agnieszka Holland har gjort en visuellt urtjusig, annorlunda och på många sätt intressant hämnd- och ekothriller vars atmosfär och miljöer för tankarna till de eviga stilbildarna ”Fargo” och ”Twin Peaks”, och för en svensk publik även påminner om SVT-serien ”Jordskott”. Och Agnieszka Mandat-Grabka är verkligen suverän i huvudrollen.

 
Men det finns ett par onödiga sidospår som varken leder någonstans eller riktigt synkar med den övergripande historien, och svaret på själva kriminalgåtan är, tyvärr, tämligen uppenbart nästan från start.