Skräckfantasten Freddie Wadling har spelat samma roll som Christopher Lee – alltså Frankensteins monster.
Nu berättar han för Nöjesbladet Film vad den nyligen avlidna filmlegenden har betytt för honom.
– Jag kommer att sakna honom. Men han kommer att finnas kvar på film, säger Wadling.

Wadling gestaltade ”Monstret” i en skräckopera på Göteborgs stadsteater 1998. Christopher Lee spelade samma figur i 1957 års ”Frankensteins förbannelse”, en numera kultförklarad Hammer-film.
Den svenska artisten är också en skräckfantast, som gärna pratar om olika titlar och skådespelare som han tycker om.
– Han var också den man såg mest som ”Dracula”, trots att han inte var den första att spela honom. De var ett härligt radarpar, han och Peter Cushing. Jag tycker att ”Frankensteins förbannelse” är särskilt rolig att titta på. Som kuriosa kan nämnas att de sitter och tittar på den filmen i Stanley Kubricks ”Lolita”, säger Wadling.
Wadling konstaterar att Lee gjorde ett väldigt starkt intryck på honom även i de senare rollerna, som ”Sagan om ringen”-trilogin och även ”Star wars – episod 2: klonerna anfaller”. Dessutom lyfter han fram hans samarbeten med Tim Burton (”Sleepy hollow”, ”Kalle och chokladfabriken”, ”Alice i underlandet”, ”Corpse bride”).
– Men tidigare spelade han ju Scaramanga i ”Mannen med den gyllene pistolen”. Det är ju en roll man kommer ihåg väldigt mycket, säger Wadling.

”Firar inte att folk dör”
Den forna Cortex-sångaren passar också på att minnas ”The Wicker Man”. Freddie kommer dock inte passa på att se några Christopher Lee-filmer just nu på grund av dödsfallet.
– Jag brukar inte ”fira” att folk dör. Man får tacka för det som har varit.
När han ger sig på en hastig rankning av Christopher Lees filmer är det just ”The Wicker Man” i topp. Och ”Mannen med den gyllene pistolen” som tvåa.
– Jag är egentligen inte en stor Bond-fantast. Lee är en perfekt skurk där utseendemässigt. Egentligen har jag inte sett honom i så många jättesympatiska roller.
Konstnärligt ser Wadling Hammer-filmerna som en inspirationskälla.

”Jämn skådespelare”
– Jag har alltid sett filmer som en inspirationskälla för musik och tvärtom. Nog har man varit påverkad av Hammer-filmerna kan man påstå.
Artisten anser att Sir Christopher Lee var en jämn skådespelare.
– Han har hållit kvaliteten i sina filmer trots allt. Han var pålitlig.
Wadling förklarar att Hammer-filmerna och Christopher Lees insatser är en del av hans uppväxt.
– Bela Lugosi som ”Dracula” var urtypen för en elegant utlänning. Men på Christopher Lee märkte man inte så ofta att han faktiskt kom från Transylvanien.
Skriven av Joni Nykänen (som också kommer att sakna Sir Christopher Lee. Följ mig gärna på Twitter. @joninykanen11)