Snyggt men daterat om ett hycklande manligt ego
av
I skuggan av kvinnor
Regi Philippe Garrel, med bl a Clotilde Courau, Stanislas Merhar och Lena Paugam.
DRAMA Pierre (Stanislas Merhar) är en sur och hopplös dokumentärfilmare, assisterad av sin lättimponerade hustru Manon (Clotilde Courau).
När han träffar praktikanten Elisabeth (Lena Paugam) inleder han ett förhållande med henne – eftersom han är man och inte kan rå för det.
Men när Elisabeth upptäcker att även Manon är otrogen falnar glöden i deras affär, och Pierres hycklande, ömtåliga manliga ego får sig en rejäl törn.
Koncisa, endast 73 minuter långa ”I skuggan av kvinnor”, är proffsigt filmhantverk med ett tajt, novellfilmsliknande fokus, bra rollprestationer, vinnande små komiska iakttagelser och en angenämt ironisk berättarröst.
Men retrokänslan och nya vågen-vibbarna utgör ett tveeggat svärd. Garrels svartvita Paris ser tidlöst och fantastiskt ut – men tyvärr går 60-talet igen även i manus.
Vill man vara diplomatisk kan man kanske kalla synen på manligt och kvinnligt, otrohet och kriget mellan könen för fransk.
Annars är daterad är ett bättre ord.