DOKUMENTÄR Efter att 2009 ha satt Berlusconis tv-maktmissbruk under lupp i ”Videocracy”, tar Erik Gandini sig nu an den svenska individualismen. Som i den här filmen är lika med ensamhet.
En politisk framtidsvision från det tidiga 70-talet gick ut på att ingen svensk medborgare skulle vara beroende av någon annan.
Drygt 40 år senare är Sverige det land där flest människor lever ensamstående, och dör ensamma.
Gandini tar oss med till sterilt vita spermabanker och hem till kvinnor som skaffar barn utan män, till SFI-klasser där den svenska mentaliteten blir en kuriositet, och till boutredare som går igenom sakerna efter döda människor som ingen har saknat på evigheter.
I andra änden finns såsiga hippies som gruppkramas i skogen och en excentrisk läkare som tröttnade på det svenska pappersväldet och fann lyckan i ett u-land.
Det är underhållande, snyggt filmat och klippt och absolut tänkvärt – men onödigt hårdvinklat och provocerande fritt från nyanser.