Gale Gadot spelar Diana, amason med rötter i grekiska gudasagor. Foto: Warner/Fox.

Wonder woman

Regi Patty Jenkins, med Gal Gadot, Robin Wright, David Thewlis, Chris Pine och Danny Huston.
ACTION
Ett serietidningsäventyr som blandar grekiska gudasagor med första världskrigets blodiga skyttegravar och stridsgas. Det är en svår mix av trams och allvar, och de här filmmakarna klarar inte av den.
Till sist blir det, som i alltför mycket påkostad action på bio, mest specialeffekter som slåss med varandra. Lika trist som ”Clash of the titans”. Digitala tomtebloss.
Filmen inleds på en ö i en parallell värld där Diana växer upp. Vi möter henne som liten flicka när hon gärna vill lära sig strida som de andra kvinnorna. En ö av amasoner, med Diana som enda barn, och allt de gör hela dagarna är att träna sig att slåss och använda olika vapen. Dianas mamma är drottning Hippolyta (Connie Nielsen) som inte vill att den lilla ska tränas. Men moster Antiope (Robin Wright) är general och snart har Diana vuxit upp till den häftigaste krigaren av dem alla.
Då störs idyllen/träningslägret av ett flygplan som tar sig igenom den digitala väggen mot omvärlden. Det är 1918 och en styrka tyska soldater anfaller amasonerna med strid på stranden.
Episoden slutar med att Diana lämnar amasonernas ö och seglar till England med en amerikansk pilot, Steve Trevor (Chris Pine). Han har viktig information till sina chefer och hon vill hitta grekiska krigsguden Ares som hon tror befinner sig vid fronten i Europa.
Det blir försök till komiska kulturkrockar när Diana anländer till London anno 1918 och måste shoppa nya kläder. För säkerhets skull bär hon dock sin serietidningskostym under hela tiden, så hon jämt kan klä av sig till kortbyxor och stridskorsett när det drar ihop sig till drabbning.
Grekiska gudar och superhjältar har inga begränsningar och följer inga regler, vilket kan göra dem häftiga men mest gör dem trista. Diana har en massa oförklarade magiska krafter som hon tar till efter behov. Vanligast är att stoppa kulor med coola armband. Hon kan hoppa långt, på gränsen till flyga.
Som skådespelare har Gal Gadot inte lika många styrkor. Hon får mest pendla mellan ansiktsuttrycken förbryllad och sammanbiten.
Det här är bakgrundshistorien åt superhjälten Wonder woman, kompis med Stålmannen och Läderlappen. Gadots rollfigur dök upp i dystra ”Batman vs Superman” 2016.
Ett ögonblicks kysk romantik, med budskapet att kärlek är människans styrka. ”Wonder woman” ägnar dock större delen av sin alldeles för långa speltid, två timmar och 20 minuter, åt strid, död, förstörelse.

 

 

Gilla Filmbloggen på Facebook – för allt det senaste och roligaste om film i ditt flöde