Recension: ”Loving Vincent” – tunn handling men visuellt spektakulär
av
Loving Vincent
ANIMERAD BIOGRAFI
Av Dorota Kobiela och Hugh Welchman, med bl a Douglas Booth, Jerome Flynn, Saoirse Ronan och Chris O’Dowd.
Vincent van Goghs penseldrag väcks till pulserande liv i ”Loving Vincent”, som lanseras som världens första helt oljeanimerade film.
150 konstnärer har tillsammans producerat runt 65 000 oljemålningar i van Gogh-stil – en till varje bildruta – och konstkännare kan roa sig med att notera över hundratalet kända målningar flimra förbi som en del av berättelsen om mästarens sista tid i livet. Nu med skådespelare som Chris O’Dowd, Saoirse Ronan och ”Game of thrones”-stjärnan Jerome Flynn avbildade och infogade i dem.
Berättelsen tar sin början i Arles i södra Frankrike 1891, ett år efter van Goghs död. Brevbäraren Roulin (Chris O’Dowd) ber sin son Armand (Douglas Booth) personligen leverera van Goghs sista brev till hans bror Theo. Men när det visar sig att även han har dött, ger sig Armand i väg till Auvers-sur-Oise, där konstnären tillbringade sina sista månader, för att prata med dem som kände honom och få reda på mer om omständigheterna kring hans frånfälle.
Begick han verkligen självmord? Eller blev han i själva verket skjuten av någon annan?
Historien om en amatördeckare som nystar i ett mysterium som eventuellt inte ens är något mysterium – och vars motstridiga vittnesmål aldrig smälts samman till en klar bild – är inte direkt något stort narrativt konstverk.
Men tekniskt och visuellt är ”Loving Vincent” onekligen spektakulär.