Var kan man koppla av med ett glas champagne, samtidigt som man ser gröna grisar dansa?
På filmfestivalen i Cannes, förstås. Innan den ens har börjat…

Nej, jag har inte tittat för djupt i champagneglaset och trott att jag har sett gröna grisar dansa.
Jag har sett gröna grisar dansa.Man kan se dem längst ned i högra hörnet, på bilden till höger, nedanför ställningarna som fotograferna står på.
För där var ett 40-tal fotografer och tv-team som plåtade och filmade eländet.
För något annat kan man väl knappast kalla det för.
Det här ägde rum på tisdagseftermiddagen, när många inte ens hade kommit till Cannes ännu.
Det var väldigt flott uppstyrt på La Plage Majestic, ett av de lyxigaste hotellens strandserveringar.
Där fanns en VIP-avdelning, men jag såg aldrig någon som tog plats där.
Det var, så att säga, inte så VIP-igt. Typ, bara jag och fåglarna…
Angry Birds är, för de som som händelsevis inte vet det, ett finskt spel för mobiler och spelkonsoler. Spelaren använder en slangbella för att skjuta iväg fåglar mot grisar som är utplacerade i varierande byggnader med syftet att förstöra alla grisar på spelplanen.
Hur man lyckats göra en långfilm av något så fånigt övergår mitt förstånd, men den har premiär på fredag, då den recenseras av Jens Peterson.
På plats på strandserveringen fanns Josh Gad, halvkänd skådespelare, Omar Sy, superkänd skådespelare i Frankrike, Raya Abirached, välkänd tv-profil i arabländerna, italienska skådespelaren Maccio Capatonda och ryska komikern Timur Rodriguez. Alla har de lånat ut sina röster till Angry Birds-fåglar i olika länder.
De lät sig fotograferas och filmas medan folk utklädda i tjocka dräkter, som föreställde de olika fåglarna, med Red i spetsen, och de gröna grisarna, Angry Birds fiender, och de dansade som besatta i dessa dräkter. Svettigt, såg det ut som, när jag någon halvtimme senare såg en ung tjej kliva ut ur Red-dräkten.
Då bara folk med riktiga kameror, sådana där med en halv meter långa objektiv, fick gå ut på strandpiren och plåta, satte jag mig och betraktade allt på lite avstånd, tog ett glas champagne och några (väldigt goda) snittar med Gunnar Rehlin från TT (bilden nedan) och några holländska journalister, som mest ville prata Zlatan inför höstens VM-kval, där Sverige är i samma grupp som Holland.
Ständigt denna Zlatan…
Sedan dök filmens producent John Cohen upp.
Han var filmbolagschef och var med om att besluta att”Robotar”, ”Ice age”-filmerna, ”Horton” och ”Alvin och gänget” blev till. Sedan har han varit producent för ”Dumma mej”-filmerna. Och nu för Angry Birds-filmen.
Han berättar att han älskar spelet. Fan tro’t, en vuxen karl i 45-årsåldern. Han lät inte helt övertygande.
Jag berättade hur vi på tidningen trodde det var ett skämt när det nyligen kom ett pressmeddelande om att Red, fågeln i centrum i spelet och filmen, hade blivit hedersambassadör för FN.
Jag menar: Är inte FN mer seriöst än så?
John Cohen såg lite förnärmad ut, men berättade sedan stolt att han hade fått hålla tal för någon slags delegation i FN-huset. Lite bisarrt, höll han med om. Och så sa han att detta att göra Red till hedersambassadör, var ett sätt för FN att nå en ny publik när det gäller klimathotet. Bla bla bla fortsatte han några minuter till.
Men vem kom på idéen? insisterade jag att få veta.
– FN, säger han först, är tyst ett tag, och säger sedan:
– Ja, filmbolagets pr-människor var ju rätt pådrivande också, förstås…