Blade runner 2049

Regi Denis Villeneuve, med Ryan Gosling, Ana de Armas, Sylvia Hoeks, Harrison Ford, Robin Wright, Jared Leto.
SCIENCE FICTION
En mäktig uppföljare, bitvis starkare än första filmen. Dagens teknik ger bättre chans till effekter, och regissören Denis Villeneuve kombinerar cineastiskt drama med dånande action i jättebudgetklassen.
Vädret har inte blivit bättre. Det regnade i ett grått Los Angeles år 2019 i första ”Blade runner”, en dyster framtidsvärld där scenografin gjorde lika starkt intryck som intrigen. Nu är det ännu blötare och kallare i Los Angeles 30 år senare. Folk bor i trånga rum i tätt packade plåtskrapor där våldet alltid är nära och städer förvandlats till soptippar. Roger Deakins fina foto fångar en förödande framtid.
Ryan Gosling har huvudrollen som polisen KD6.3-7, en blade runner. I inledningen får vi lära att han är en av den nya generationens replikanter, de som är fogliga och lyder order. Duktiga slavar i mänsklighetens tjänst som möjliggjort koloniseringen av nio planeter. KD6.3-7 fångar in de äldre modellerna av replikanter. Ungefär som Deckard (Harrison Ford) gjorde i första filmen.
Den handlade mycket om om vem som är replikant och vem som är människa. Författaren Philip K Dick skrev olika berättelser i samma paranoida anda där man är osäker på vem som är vem och om det finns parallellla världar.
Den tidlösa frågan om vad människan gör med varelser de skapar är sig lik sedan Frankenstein gav liv åt monstret med då nya tekniken elektricitet.
KD6.3-7 är en effektiv polis och hans känslolösa personlighet som android kontrolleras regelbundet. Men något händer när han fångar in en replikant som gömt sig i 30 år. Vilken hemlighet doldes? Polisens chef Joshi (Robin Wright) beordrar honom att hitta sanningen, och det finns andra intressenter. Jared Leto spelar en företagsledare som skickar sin dödligt effektiva hantlangare Luv (Sylvia Hoeks) för att följa KD6.3-7.
Letos rollfigur verkar klonad på en Bond-skurk, men i övrigt är ”Blade runner 2049” originell och fascinerande. Ryan Gosling är mycket bra och nästan ständigt i bild. De andra har betydligt mindre roller. Ana de Armas spelar hans digitala hushållerska och förtrogna. Med raffinerad digital teknik rör hon sig likt hologram genom rum och varelser.
Harrison Ford har lite scentid men stor närvaro. Han ger tyngd åt en väderbiten Deckard som bidrar med nya pusselbitar till fallet. Med kopplingar till 2019.
En omskakande resa till en mörk morgondag med isande nederbörd och öronbedövande ljud. Men även i framtiden finns ändå Frank Sinatra som tröst. Oavsett om du är robot eller människa.